pimimim

Det var våren 2007. Tillsammans med ett par tjejer från samma klass gick jag in och placerade mig ganska högt upp i en föreläsningssal. Vi skulle påbörja en ny kurs, denna gång med sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Vi snackade högt och ljudligt om allt och ingenting, men så öppnades dörren, och medan de andra pratade vidare blev jag helt tyst. När han kom in genom dörren och satte sig ett par rader fram visste jag redan då att det var han jag ville ha.

Bara ett ögonblick. Och ungefär så, med lite modifiering. Och ett år senare (ja, det dröjde bra länge efter det här ögonblicket..) var det vi. Och nu, snart tre år senare, är jag fortfarande lika nykär som den dagen då det blev vi.

Kärlek. My santa.