20.47 Irritationsmoment
Det förra inlägget var så himla lyckligt, så jag glömde bort det jag eg skulle blogga om idag. Mitt irritationsmoment för dagen.
Listen to this: Jag var på väg till bilen efter att ha shoppat lite på stan. Upptäcker att ett barn gråter nånstans i närheten. Inte helt ovanligt, så jag fortsätter gå, men kan inte riktigt skaka av mig känslan av att något var fel, så jag börjar leta efter ljudkällan. Då ser jag en liggvagn utanför ett café, var i en liten bebis ligger och störtgråter. Ingen förälder i närheten. Fler människor passerar och uttrycker sitt missnöje över den avsaknade föräldern. Jag står handfallen och bara tittar mot vagnen och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen, dvs. gå vidare eller gå fram till vagnen. Tillslut kommer en tjej (troligen mamman) ut från cafét och går lugnt fram till vagnen. Bebisen har säkert gråtit ett tag. Jag minns inte hur länge jag stod där och såg dum ut. I alla fall - hur kan man lämna sitt barn utanför ett café, i runt 10minusgrader, utan att ha sådan koll på vagnen så att man ser om barnet gråter! Jag fick någorlunda panik och ville ge den käre modern en bitchslap. Nu gjorde jag inte det, utan jag gick fint vidare, men jag hoppas till gudarna att hon får insikt i sitt liv någon gång.
Ah well. Jag ska väl inte uttala mig, jag är inte förälder än. Kanske är det jag som står där om ett par år, med en unge utanför cafét? Och kanske står nån stelfrusen tjej där och ger mig killerblickar? Time will tell.
